Workshop 2 – personorna

Ines Största kunden skickar en enkät varje år. Miljön tar kvalitetssamordnaren, och det sociala landar hos henne. Policyn mot tvångsarbete skrev hon en söndagskväll. Det mest ansvarsfulla vd har gjort var att inte varsla när orderingången föll, men det kallar ingen CSR.

Omar I den egna firman nästan inte alls. Han har en AI-skriven policy för ett leverantörsregister. Hos kunderna är den riktiga CSR:en löftet att ta hand om sitt folk, och det är just det han rör vid med AI. På ett lager sa han att AI skulle ta bort det tråkiga, fast han visste att två som går i pension inte ersätts. Han teg.

Selma Enligt vd jobbar de mycket med det: solceller, ett certifikat och en redovisning. På golvet är det en affisch. De två inhyrda som varit där i snart två år står inte i redovisningen, och inte heller Mickes slitna rygg.

Ines Ge det sociala samma tyngd som miljön, och berätta det de faktiskt gör: produkter som håller i trettio år och folk som har lärt sig svenska hos dem.

Omar Gå tillbaka efter ett halvår och fråga hur det blev. Kunna visa ett bolag i kundens storlek som gav folk nya uppgifter i stället för att säga upp dem.

Selma Räkna in människorna: en väg in för de inhyrda, säkerhetsgenomgången på fler språk, och samtal om slitage innan någon blir sjuk.

Ines Ingen äger frågan. Allt om hållbarhet är skrivet för börsbolag. Och hur många ingenjörer som har tackat nej syns ingenstans.

Omar Ingen betalar för det, och han är rädd för vad han skulle få höra. Driver han personalens sak för hårt slutar telefonen ringa.

Selma Kunderna styr, och ingen kund har frågat om de inhyrda. Hon har inte frågat själv heller, för hon vill inte vara ”HR-tjejen” med mjuka frågor.

Ines Hon skulle få något sant att säga till den unga ingenjören. Om kunderna frågade om sjukfrånvaro lika ofta som om koldioxid vore det inte mjukt längre: ”Då vore det affär.”

Omar Där finns hans egna exempel med siffror och namn. Och han skulle kunna se folk i ögonen på orten.

Selma Hon skulle kunna säga något som stämmer vid tavlan klockan sju. Varje gång ledningen säger en sak och golvet ser en annan tappar hon lite trovärdighet.

Ines Bolaget ska bli ett annat utan att någon har sagt vilket. Åtta av sextio går i pension inom fem år, och tre av dem är de enda som kan ställa in maskinerna. Fyra av sex unga ingenjörer har slutat på tre år.

Omar Han svarar om firman, och firman är han: sälj, jobbet hos kunderna, fakturor och löften. I maj hade han ingenting inbokat. Nu skissar vd:ar organisationen med ChatGPT innan de ringer honom. Det han tillför är att få folk att vilja den.

Selma Ledningen säger kompetens och marginaler. Från golvet ser det ut som att bolaget har vuxit snabbare än det hunnit bli ett företag. Hon ska ta upp plock per timme med dem som ligger lägst, samtidigt som ledarprogrammet säger förtroende.

Ines Gå igenom varje yrkesroll och bestämma vad den ska vara om tre år. Ge dem som går i pension tid att lära upp någon. Sitta bredvid cheferna i stället för att skicka dem på kurs.

Omar Bygga något eget med egna fall och egna ord. Och hålla koll på vad han har lovat vem.

Selma Få tid att leda. Ha ett ställe där nya chefer kan dela det som funkar. Och få höra av ledningen varför saker händer.

Ines Det kräver att vd säger att han inte vet. Att förbereda en chef tar en timme, när hon själv hade klarat samtalet på tio minuter. Och det är lättare att boka en kurs än att sitta bredvid en chef som inte vill ha henne där.

Omar De fakturerbara timmarna vinner alltid. Ett kundsystem ska matas efter mötet, och då sitter han i bilen. Och skriver han ner det han gör kanske det visar sig inte vara så märkvärdigt.

Selma Driften vinner, för en lastbil vid porten går inte att flytta. Teamledarnas siffror jämförs på en skärm. Och ingen säger högt att de inte hinner.

Ines Kompetensplanen skulle gå att lita på. Hon skulle sluta vara brandkåren och börja bygga.

Omar Han skulle kunna välja uppdrag. Den som inte behöver uppdraget säljer lugnare.

Selma Hon skulle hinna med det hon anställdes för. Hon tror att en del av korttidsfrånvaron beror på att ingen vet vad som gäller i morgon.

Ines När någon gör annorlunda, som produktionsledaren som frågade en montör ”vad tror du själv?”. Hon gick in på toaletten så att ingen skulle se hur glad hon blev. Det bästa hon har gjort på flera år var en lyckad återgång efter lång sjukskrivning, och ingen vet hur det gick till.

Omar När ett rum vänder, och det är nästan alltid ett exempel från ett bolag i deras storlek som gör det. Han gillar också att vara nära besluten. Men i bilen hem har han ingen att berätta det för.

Selma När någon växer, som Amir, som gjorde om tavlan när hon var borta. Hon gick ut på lastkajen så att ingen skulle se att hon blev rörd. Hon får också en kick av att lösa bemanningen till klockan sju, ”och jag misstänker att det är en fälla”.

Ines Vara mer med andra som har samma jobb. Ha någon att ringa när det inte brinner.

Omar Vara mer i rummen och ibland leda en dag ihop med en annan konsult.

Selma Lämna över mer, öva inför de svåra samtalen och träffa Ines oftare.

Ines Nätverksträffen är det första som stryks. ”Jag har hand om allas arbetsmiljö utom min egen.”

Omar Två konsulter kostar dubbelt, och de i samma sits är hans konkurrenter.

Selma Hon vågar inte släppa, för att lösa allt är ett sätt att visa att hon duger. Och Ines hör hon bara av sig till när det brinner.

Ines Det avgör hur länge hon orkar. Och hennes mejl klockan tio på kvällen lär cheferna fel sak.

Omar När han är pigg lyssnar han. När han är trött låter han som alla andra.

Selma Hon skulle bli den chef hon vill vara, inte en som är oumbärlig. Hon har sett två chefer gå in i väggen och skötte pappren för den ena.

Ines Bättre än många tror. Hon fikar med metallklubbens ordförande varannan vecka. När maskinerna kopplades upp frågade han om de tänkte mäta enskilda operatörer, och frågan var befogad. ”Ibland hoppas jag att klubben tar upp arbetsbelastningen, för när facket säger det måste ledningsgruppen lyssna.”

Omar Tunn, och det är hans eget fel, för han är vd:ns man. Ett fotograferat blädderblock tog fem veckor att reda ut. Han har hört ”vi MBL:ar det på torsdag” om beslut som redan var fattade, utan att säga emot. Oftare hamnar han på kant med IT-leverantören.

Selma Andra sidan har flyttat: ”Du har blivit kontoret”, sa Jonna. Skyddsombudet Peter, som hon först blev defensiv mot, säger nu det teamet inte säger. Hon är rädd att facket kan avtalet bättre än hon. ”Jag är förresten själv med i ett fack.”

Ines Ta in klubben medan de fortfarande tänker, och använda företagshälsovården innan någon blir sjuk.

Omar Fika med klubbordföranden och skyddsombudet första veckan, och veta vad som gäller i arbetsrätten och AI-förordningen.

Selma Prata med Peter innan något blir ett ärende, ha företagshälsovården hos teamet när ingen är sjuk, och kunna fråga om avtalet i stunden.

Ines Vd vill veta vad de vill innan facket är i rummet. Och förebyggande arbete syns inte i siffrorna.

Omar Vd:n vill ha kontroll, och det är vd:n som är hans kund.

Selma Hennes chef suckar när klubben ringer, och hon vet inte var gränsen för hennes mandat går.

Ines Förändringarna skulle gå fortare. Men ordföranden går i pension om två år och ingen vill ta över, och ingenjörerna har ingen som talar för dem alls.

Omar Det skulle bli färre stopp. Och den konsult som är rak mot båda sidor får uppdrag.

Selma Det skulle bli färre konflikter. Och samverkan med facket är kärnan i det HR-chefsjobb hon vill ha.

Ines Det yrkesmässiga är lätt: certifikat och ett färgat Excelark. Med det personliga gör de nästan inget, för ”personlig utveckling låter som flum”. Samtalet som aldrig blir av är det med 57-åringen som undrar om det finns plats för honom när robotcellen är igång.

Omar I firman är han personalen: poddar, sparade nyhetsbrev och ChatGPT klockan elva på kvällen. Han har inte gått en kurs på två år och har aldrig hållit en retrospektiv på sig själv. Hos kunderna får cheferna ansvaret först och stödet sen, och AI lär sig folk i smyg.

Selma I rutan för utvecklingsmål står oftast ”truckkort” eller ”fortsätta som nu”. På golvet betyder utveckling att slippa kvällspass, lära sig en ny zon eller bli säkrare på svenska. Sara vill plugga till undersköterska. De inhyrda får ingenting.

Ines Ha riktiga samtal om framtiden med alla, och kunna se om en kurs ändrar något.

Omar En halvtimme med mellancheferna varannan vecka. Låta folk lära sig AI i sina egna arbetsuppgifter. Och en grupp ensamkonsulter som säger sanningen till varandra.

Selma Samtal som börjar i vad personen själv vill, att folk lär varandra, svenska på arbetstid och en bild av vägen till HR-chef.

Ines Att ta någon från linjen en dag märks samma vecka, medan vinsten märks om ett år. ”Utbildar vi folk går de till techbolagen.” Och hon vet inte vad de kan.

Omar Utveckling stryks först. En halvtimme ser ut som ingenting på fakturan. Och det är svårt för en coach att erkänna att han själv behöver en.

Selma Driften, och en känsla av att utveckling är något kontoret håller på med. Det är också läskigt, för den som utvecklas kan gå. Själv har hon ingenstans där hon får vara nybörjare.

Ines Det är hennes uppdrag rakt av. 57-åringen skulle bli en del av omställningen i stället för motståndet mot den.

Omar Förändringarna skulle sitta kvar när han har gått, och han skulle bli den man ringer i två år.

Selma Hon skulle lämna efter sig folk som har vuxit, och någon som kan ta morgonmötet när hon går vidare.

Att glappet syns, inte vi. Så länge de löser det till sju, en söndagskväll eller i bilen ser ingen ovanför att arbetet är dåligt utformat. Ines kom fram till samma sak i sista rundan.

Att höra det som inte sägs medan det går att göra något. Fem av de sex frågorna till Ines handlade om det. Hon hör det på fikan när folk redan har slutat, Selma i Peters skämt och Omar aldrig, för då har han åkt.

Att det vi vet blir kvar någonstans. De exempel han letar efter har han redan, men de försvinner i bilen, på vägen hem och på kvällarna.

Omar skrev att de gömmer det de är bäst på. Selma svarade att det var rätt att gå ut på lastkajen, eftersom Amirs tavla ska vara Amirs. Det som ska synas är glappet, inte vårt bästa. Ines köpte det till hälften, och Omar höll med Selma i sista rundan.

Ines satte först tiden som ett eget behov, men drog tillbaka det. Tiden är vad det kostar när de andra behoven saknas. Selma höll med: det löses inte med mer tid, utan när det syns vad de täpper till.

Ines Att visa glappet i stället för att täppa till det. I fyra veckor skriver hon upp varje gång hon tar en chefs samtal, lagar en rutin som inte håller eller mejlar när barnen har somnat. Listan tar hon till ledningsgruppen och ber att hennes egen arbetssituation kommer med i riskbedömningen. Och kompetenskartan ska ritas av golvet, med klubben bredvid. Selma och Omar fick henne att se det.

Omar Tio minuter innan han startar bilen: vad han har lovat vem, exemplet och om han har fått lov att använda det, och meningen han inte sa i rummet. Sedan ringer han arbetsledaren och inte vd:n. ”Jag hade tänkt på telefonen som en anteckningsbok. Man kan ringa med den också.” Ines såg att det saknas något som lyssnar i bilen, och Selma såg vem som borde lyssna.

Selma Lunchen. Hon äter vid skrivbordet, och både Ines och Omar såg att hon har tappat sina arbetskamrater. Nu frågar hon de andra nya teamledarna om de kan äta lunch ihop en dag i veckan, och var och en tar med en brand, ett samtal eller något som funkade. ”Skärmen har nog varit min ursäkt.”

Från innehåll till människor. I första workshopen bad alla tre om mer att läsa. I dag handlar inget av de fyra gemensamma behoven om innehåll. Det som saknas är tänkande tillsammans med andra, inte information.

De hade svaren var för sig. Alla tre hittade omställningsstudiestödet, standarden VSME och Arbetsmiljöverkets rapport om chefers egen arbetsmiljö, var för sig. ”Hade vi pratat hade vi vetat det tidigare”, skrev Ines.

Relationerna rörde sig. Ines och Selma gick från mentor och elev till ett utbyte åt båda håll. Ines erkände att mentorsrollen var hennes egen kick och ska ringa Selma med en fråga hon inte kan svaret på. Omar slutade se dem som konkurrenter: ”Ni två är inte mina konkurrenter.” Selma, som är yngst och nyast, ställde de frågor som träffade hårdast. Omar kallade en av dem det obekvämaste han läst i dag, och Ines ändrade sig två gånger efter henne.

Alla ändrade sig öppet. Ingen höll fast vid sitt första svar för att rädda ansiktet. Det som fick mest gehör var det som skaver mest: alla tre har tigit uppåt, och det kostar alltid någon annan.